Köket.

Men fy fan vad illa allting känns.

Jag tänker inte när jag ska. Och jag

vill allting tänka på er först damn it.

BIRTHDAY GIRL. -Så, mina älskade änglar jag skulle kunna küssa er, tusen pussar i näsan! :D

Så igår fyllde jag år och fick värsta överraskningsfesten med allting som jag saknat sen jag var fjorton år med vänner, chips, dans, kladdkaka, fylla, spya och hångel! -I love you all for letting me be me (nu fick jag eminem på huvudet tror jag) but I do, do love, you. - Wahahaha, och nu är jag, med bildbevis(!?), först in på 90-talet! Hoho jaja.

Och för övrigt:

Man ska skratta, gråta ligger inte för mig.

Birthday girl

Jag bara minns. Köpenhamn, spa och en (såhär i efterhand iaf) fantastiskt snygg och omänskligt het, tatuerad, muchacho. Haha. Galet avslöjande outfits och massa lera också.

Jag och Anna var ju och såg busk-filmen igår. Vilken faktiskt var underhållande och allt det där. Men så var det mycket för den obegripligt heta karaktären Franz (Albin Flinkas) tror jag. Vore helt fantastiskt om allt det där hade varit verklighet. Fast å andra sidan har jag väl alltför lätt för att falla för sånt, och jag har väl lärt mig min läxa också, om man verkar filosofiskt drömmande och skitsmart för att man är konstant hög, så är det bara det man verkar, för bakom det finns faktiskt ingenting, om dem hållt på tillräkligt länge.

Tänker en massa på dig Helena tiden.

Jag bara minns, innan Schweiz. -Och jag hade inte ens hunnit komma dit än. Shit, det är hårt med jultema ibland. Men nu ska jag gå på bio med Anna! Allt om min buske (?).

SHO BRE.

Mycket av helgen har varit bra ändå. Fast fredagen var jobbig en lång stund och det känns som om det finns med hela tiden, och kommer snart fram igen. Kul att se Khemiri i fredags också även fast allting inte var kul den dagen. Det skiftar så.

Helgen har varit mycket och hela tiden. Men nu är den här iaf, the fat baby chicken. True Romance.

Ska försöka orka mycket den här veckan. Jag borde och jag vill. Har gjort en present till my man m (haha), han fyller år imorgon.

Ma dream girl.

Det känns som om det är en jävla kris. Jag har hoppats och hoppats att saker skulle gå bättre från och med nu. Jag känner mig sviken, och det skulle jag klarat om det inte hade varit för att det var ju du. Du du du.

Och så samtidigt så är det allt det här med den där känslan.

K ä n s l a n.

Det känns i hela bröstkorgen, spränger, och i halsen är det som om jag vill gråta. Ögonen är torra och sen kommer en kärlekskänsla som inte hör dit. Känslan är så fruktansvärt olycklig så det gör ont. Men det känns som om jag vore kär.

Och jag vill inte, och orkar inte. Och jag vet inte för vem den är där. Fast jag tror ibland.

Men det orkar jag inte.

För det är värre just nu, att känna sig sviken så. På det här sättet.

Trodde aldrig jag skulle göra det egentligen.