relationskris hösten 08

Margareta
Moa
Christian
Anna
Helena

det verkar vilja skita sig totalt det här
---

jag är livrädd inför imon. total jävla panik.
känns som framtiden avgörs, och den avgörs på
små saker jag säger, gör och ser ut.
jag pallar inte pressen.
istället för att arbeta bra under den så panikar jag
och hamnar i någon slags självdestruktiv spiral nedåt
där jag gör allt för att säga för mycket, skämta om
allvarliga saker på fel sätt och skrämma iväg den andra
personen genom att själv sätta för mycket press,
genom att förstora allting och vara oförmögen till att
bara slappna av och go with the flow. det är helt enkelt inte för mig
detta med att bara leva livet här och nu och inte oroa mig osv.
jag vill inte ha denna pressen.
och jag har den bara för jag bryr mig för mycket,
låtit allt bli en för stor del av mitt liv och huruvida
jag är lycklig eller ej.

men det värsta av allt skulle väl vara om det avgjordes
på stora faktum om stora ord. min största rädsla sammanfattas
ju ganska bra av lokes - allt du är.
eller som christian skrev häromdagen
han älskar inte dig